Älskade Linnea.
Igår morse kom mitt stora hjärta in till mig och Milton på morgonen och ville lägga sig bredvid oss. Jag matade Milton och Linnea låg och klappade på honom. Efter det somnade han och jag och Linnea satte oss och spelade kort i sängen, vi mös, busade och kramades. Vid nio bad jag Linnea gå och väcka sin pappa och jag matade då Milton en gång till. När Kim kom upp så bad jag honom ta Milton för Linnea ville leka med Barbiedockor med mig.
Efter det satt jag och Linnea och lekte med dockorna i över en timme innan vi åt frukost. Gårdags morgonen betydde så otroligt mycket för mig & för Linnea också tror jag.
Jag har inte alls lika mycket tid som jag brukar ha för henne & det känns jobbigt. Missförstå mig inte jag älskar min son & att vara med honom, känner mig bara otillräcklig just nu gentemot Linnea. Jag har dåligt samvete & känner mig inte som en bra mamma. Hon har sin pappa och han har full fokus på Linnea under hela dagarna när jag matar Milton eller någonting annat med lilla herrn. Så Linnea aktiveras ju hela tiden, men ändå har jag en klump i halsen. Går väl över snart, jobbigt att känna såhär bara.
Jag älskar ju dig mest i hela världen Linnea, du är min dotter, min sol i mörkret, mitt hjärta & själ. Ingen kan någonsin ta ifrån mig hur mycket du betyder för mig. Du är bäst mitt hjärta!
